[Tidigare artiklar]

Så vill vi bli citerade:
Norberg B. Geschäft i ohälsa - svenskt snus och svensk vapenhandel [hälsa]? Rondellen 2010; 30. URL: http://www.rondellen.net

Sammanfattning Svenskt snus och svensk vapenhandel kan ses som symboler för handel i ohälsa. Omvänt lanseras nu svenskt snus som alternativ till rökning, kanske rentav ett sätt för somliga människor att bli fria från sitt begär efter nikotin. Det är rimligt att handel med nikotin, alkohol och vapen omges med restriktioner. Det är dock önskvärt att dessa restriktioner utformas så att de inte står i bjärt kontrast till sunt förnuft och enkel moral. (bild: Barbro Norberg)

Bakgrund, bindningar och jäv
Svenskt snus
Tobak, alkohol och folkhälsa
Svensk vapenhandel
Moral, amoral och dubbelmoral
Diskussion
Slutsatser 

Under de senaste åren har det förekommit några drag i den offentliga debatten om folkhälsa som i förlängningen innebär hot mot större värden som demokrati och mänskliga rättigheter (1-3). I bakgrunden finns legitima intressen, exempelvis individens behov av försörjning och fortplantning. Det finns också legitima samhälleliga intressen som ett begåvat byte av varor och tjänster (jfr 4) så att vi inte kommer konkursen nära i likhet med Island och Grekland.

I människan finns dock mörka sidor, som driver sitt destruktiva spel med folkhälsa, moral och svaga själar. Jag illustrerar med en kort analys av svenskt snus och svensk vapenhandel. I det här sammanhanget är en redovisning av mina egna bindningar och jäv nödvändig.

Jag jagar inte. Värnplikten gjorde jag som menig sjukvårdare. Efter 3-4 månader blev jag vapenfri skrivare vid regementets sjukstuga – utan formell degradering.

Jag röker inte. Jag snusar inte. Vid festliga tillfällen uppskattar jag ett glas vin. Om tobakstalibaner eller andra fundamentalister snedtänder på koffein, skulle jag sakna mina 3-4 dagliga koppar kaffe mer än vinet.

Med den här redovisningen av egna laster kan vi övergå till hot mot demokrati och mänskliga rättigheter i folkhälsans namn (1-3).

Antalet dagliga rökare i Sverige minskade från 42% 1969 till 14% 2006. Det här är en glädjande utveckling. Bakom den ligger forskning, ideellt arbete, opinionsbildning, lagstiftning. Och framför allt ökande insikter om rökningens hälsorisker (5).

Under perioden 1969-2006 har den dagliga snusningen i Sverige legat på en lägre nivå än den dagliga rökningen, storleksordning 10-15%, med en svag ökning under senare år (5). Orsakerna kan vara flera.

Från 1945 och framåt trodde de flesta elitidrottsmän att rökning försämrade prestanda. Snus tillfredsställde suget efter nikotin. Många offentliga rum blev rökfria. ”Alla fröknarna på mitt dagis snusar”, sade en treåring till mig i förtroende i början på 90-talet. Allt fler släckte sitt sug efter nikotin med snus.

Några av arbetarna inom samhällets program för kontroll av tobaksbruket blev oroliga för snuset. ”Den som börjar snusa blir aldrig fri”, sade en lärd ledare bland tobakstalibanerna till mig. Det föreföll märkligt.

Jag började fråga bland mina bekanta. Inom några månader hade jag hittat 60-70 personer som slutat snusa. En del hade upplevt snuset som slaveri och gjort sig fria. Några hade råkat ut för en personlig förödmjukelse vid snusbruk och lämnat lasten under förbannelser. Många hade slutat snusa på livskamrats önskemål; uppenbarligen var nikotinsuget svagare än könsdriften.

Jag återförde de här uppgifterna till en annan ledare bland tobakstalibanerna. Han reagerade med tvivel. Men några månader senare bekräftade han att mina uppgifter stämde. Till skillnad från rökarna lämnar dock snusarna sin last en och en, utan hjälp av samhällets tobaksbekämpning. Därför hade de inte kommit med i statistiken över omvända.

Nu tyder forskning på att nikotin i form av snus medför lägre risk än rökning. Riskminskningen beräknas till 50-90% (2,3,6,7). På den grunden har svenskt snus lanserats som individens alternativ till samhällets tobaksbekämpning med psykoterapi, tuggummi, plåster och läkemedel. I politik och handel gäller det närmast att öppna EU för svensk snusexport (1-3,6,7).
 

Bekämpningen av rökningen och i viss mån snuset  har alltså varit framgångsrik. Men hur farlig är egentligen rökningen? En jämförelse med alkohol är instruktiv. Jag har frågat runt bland meriterade och emeriterade forskare (jfr 6-11).

En vanlig uppskattning är att rökning förkortar livet med ungefär två år i genomsnitt. Alkohol är dubbelt så dödlig; den förkortar livet i genomsnitt över fyra år. Men medan cigaretter och snus förtalas, ibland till våldsamma överdrifter, glorifieras alkohol och lanseras till och med som hälsodryck i måttliga mängder.
 

Den svenska vapenhandeln är en del av vårt svenska försvar. Den tekniska utvecklingen har gått därhän att bara ett fåtal stormakter kan smida sina vapen själva. Så om vi vill ha ett nationellt försvar, måste vi samarbeta.

Svensk vapenhandel är omgärdad av restriktioner. Dessa restriktioner leder till att vi exporterar vapen till den feodala diktaturen Saudiarabien men inte till demokratin Israel 

Sannolikt skulle svensk vapenhandel kunna göras lättare att förstå för lekt och lärd. Kravet på mottagare eller leverantör kunde vara att parten är en de facto eller de jure erkänd stat, inte en ”befrielserörelse” av något slag (jfr 12-14). Den reformistiska socialismen arbetar med fredliga medel för demokrati och mänskliga rättigheter i sitt nationella sammanhang.

Rent praktiskt bidrar Sveriges vapenexport med 13 miljarder per år, ungefär en tiondel av vad skogsåkern inbringar (4). Om alla israeliska delar rensas ut ur vårt försvar, så faller det ihop. Vapenhandel med Sverige betyder ingenting för Israel idag. Vår import från Israel betyder däremot skillnaden mellan ett svagt svenskt försvar och inget försvar alls.
 

Svenskt snus och svensk vapenhandel belyser de moraliska aspekterna av vårt samarbete med mänskligheten utomlands. Vi vet alla att den som helt saknar moral är opålitlig och farlig. Likaledes är det välkänt att den perfekte moralisten i många sammanhang kan vara – ohanterlig.

Det finns alltså skäl att fundera över moralens matematik. De flesta av oss har sina brister. Således ligger den individuella moralen som en spridning mellan noll och ett. Låt oss anta att moralen i genomsnitt är 0,5. Om en genomsnittsmänniska håller sig med dubbelmoral (moral i kvadrat) eller trippelmoral (moral i kubik), så sjunker hennes nettomoral till 0,25 (0,125).

Det är den multipla moralen som gör debatten svåröverskådad och svårgenomskådad i många kulturella och politiska sammanhang. Och därmed kan vi återvända till svenskt snus.
 

Diskussion

Jag sympatiserar med tobakstalibanernas ambition att befria Sverige och världen från tobak och snus (1,3,7). Samtidigt får man inte gå över lik för att vinna sina segrar. De framgångar tobaksbekämparna vunnit i Sverige (5) motsvarar gott och väl de vinstdrivna företagens krav, över 80% av marknaden.

De förtappade kroppar som fortfarande stinker rök och snus i våra offentliga rum kan med fördel lämnas ifred. Dels är de svåra att omvända. Dels kommer många av dem att själva reda ut sina existentiella problem. I tidens längd lämnar de lasten spontant.

Vad jag vill säga är att det är synd om rökarna och snusarna. Hets mot denna folkgrupp bara låser dem i lasten och fördröjer deras frigörelse. Nikotinet binder sina offer med en negativ belöning. Det lindrar sin slavs abstinensbesvär.

Dessvärre har många av tobakstalibanerna en negativ apologetik. Meningsmotståndare beskylls för att vara konspiratörer, mutkolvar och lögnare (1,3,7). Även om den individuella moralen oftast är skröplig, så är domsord över opposition och folkvalda vanligen kontraproduktiva (jfr 2).

Man kan fråga sig vad som ligger bakom tobakstalibanernas hårda retorik (1,3,7). En förklaring skulle kunna vara att tobaksbekämparna delvis blivit ett offer för sin egen framgång. Tobaksindustrin är en rykande ruin. Snuset kannibaliserar på röktobaken för att sedan själv skrumpna till en marginell företeelse i nästa fas.

En annan drivkraft bakom tobakstalibanernas hårda retorik skulle kunna vara lusten att plåga och dominera sina medmänniskor (jfr 15). Idag kan man inte klandra kriminalpatienterna, för de är sjuka. Likaså är alkoholisterna klarderfritt sjuka. Däremot är det fortfarande politiskt korrekt att hata rökare, snusare, tobaksindustri, kapitalism, socialism och staten Israel (12-14).

Mycket talar för att rökarna i EU och i världen behöver svenskt snus som alternativ eller avvänjning (jfr 6). I stället för att motarbeta denna arbetshypotes genom att baktala dess anhängare borde tobakens bekämpare lägga upp randomiserade och kontrollerade prospektiva studier för att jämföra snus och konventionell rökavvänjning. Det skulle skapa trovärdighet.
 

En måttfull moral synes vara väl så bra som en moral i övermått eller brist på moral. Svenska erfarenheter från 1950 och framåt tyder på att svenskt snus skulle kunna fungera som alternativ till röktobak eller rökavvänjning även i andra länder. I ett sämre scenario, alternativ till rökning, är snus fortfarande mindre hälsovådligt än rökning. Men inte ens rökning torde vara ett större hot mot folkhälsan än alkohol. Även i andra känsliga ämnen, exempelvis vapenhandel, synes multipel moral leda till bisarra slutsatser. Den här analysen leder till en plädering för moralisk tillnyktring.

Bo Norberg
E-post: norberg.bo@gmail.com

1. Boëthius G, Bolinder G, Giljam H, Haglind P. Byt fokus i snusfrågan! Läkartidningen 2010; 107(11):770-71

2. Andersson JR. En enhällig riksdag och svenska folket vill avskaffa EU:s snusexportförbud. Läkartidningen 2010-05-25, nr 21(http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=14392)

3. Boëthius G, Bolinder G, Giljam H, Haglind P. En verklig verklighet att förhålla sig till. Läkartidningen 2010-05-25, nr 21, (http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=14400)

4. Sandström H. Gårdsbruk i rennäring och skogsnäring – skogens odling är också en kultur [kultur]! Rondellen 2010; 30. URL: http://www.rondellen.net/culture30_swe.htm

5. Bolinder G, Boëthius G. Svenska läkare och tobak. Vanor, attityder och insatser under fyra decennier. Läkartidningen 2010; 107(12):822-26

6. Rutqvist LE. Tobacco harm reduction – Swedish snus and the European Union [health]. Rondel 2009; 29. URL: http://www.rondellen.net/health29_eng.htm

7. Boëthius G, Nilsson M. Smokeless tobacco will not improve public health - quitting smoking will [culture]! Rondel 2007; 27. URL: http://www.rondellen.net/culture27_eng.htm

8. Carlsson G, Arvidsson O, Bygren LO, Werkö L. Liv och hälsa. En kartläggning av hälsoutvecklingen i Sverige. Liber Förlag, Stockholm 1979. ISBN 91-38-04847-7

9. Carlsson G, Arvidsson O (red). Kampen för folkhälsan. Prevention i historia och nutid. Natur och Kultur, Stockholm 1994. ISBN 91-27-04097-6

10. Nordén Å (red). Alkohol som sjukdomsorsak (vol I och II). Tika Läkemedel, Lund 1995. ISBN91-86056-3-x

11. Ramstedt M, Stokkeland K, Hultcranz R. Nytt alkoholmönster och fler leverskador efter Sveriges EU-inträde. Utvecklingen 1997-2007. Läkartidningen 2010; 107(22):1463-66

12. Haglund R. Om Ship to Gaza. Varför vägrar Sverige och EU att hjälpa till att stoppa vapenflödet till Gaza? Newsmill 100603 (http://www.newsmill.se/artikel/2010/06/03/varfor-vagrar-sverige-och-eu-att-hjalpa-till-att-stoppa-vapenflodet-till-gaza. Ralph Haglund går igenom olika aktörers agerande före bordningen av Ship to Gaza den 1 juni 2010.

13. Norberg B. Reasons for reading Bible and Koran - antisemitism, christophobia, and islamophobia [culture]. Rondel 2009; 29. URL: http://www.rondellen.net/culture29_eng.htm

14. Abramowicz L. En oproportionerlig kritikstorm mot Israel. Ship to Gaza debatt. Nya Wermlands-Tidningen 100618 (http://www.nwt.se/asikter/debatt/article725949.ece). Lisa Abramowicz är generalsekreterare i Svensk IsraelInformation. Efter den israeliska bordningen av Ship to Gaza 1 juni ger hon den 18 juni en balanserad israelisk bedömning, anpassad för svenska läsare, av incidenten, dess bakgrund och internationella betydelse.

15. Norberg A. Uppfostran till underkastelse. En analys av normer för föräldra-barnrelationer i religiös litteratur om barnuppfostran i Sverige 1750-1809. Doktorsavhandling, Lund 1978. ISBN 91-40-04640-0. Restupplaga: SwedThoughts HB, pris SEK 490 (Mail 090-135751@telia.com). För Luther var den politiska makten (det världsliga regementet) ett grundspel, religionen (det andliga regementet) ett metaspel, som tolkade och kvalitetsmärkte grundspelet. Luthers tänkande influerade det svenska samhället fram till 1900-talet. Vid mitten av 1900-talet började den reformistiska socialismen spela en allt viktigare roll. Från 1960-talet blev revolutionen ett politiskt ideal, som även trängde in bland borgerliga politiker. Det är rimligt att tro att Luthers tolkning av människors samspel avspeglar generella mönster. En del maktrelationer uttyds som sado-masochistiska spel i den här studien.

Publicerat 2009-07-07