Så vill vi bli citerade:
Bengtsson C. Amalgam och hälsa [kultur]! Rondellen 2002; 13. URL: http://www.rondellen.net

Kultur
Amalgam och hälsa

Calle Bengtsson föddes 1934 i Alingsås. Under den första delen av sin kliniska bana var han internist. Vetenskapligt var han huvudsakligen epidemiolog i Leif Hallbergs och Gösta Tibblins skola. Under perioden 1985-1999 var han professor i allmänmedicin vid Göteborgs Universitet. Sedan 1996 är han chefredaktör för Scandinavian Journal of Primary Health Care.

Red

Amalgam i blåsväder
Under de senaste 20 åren har det periodvis förts en livlig debatt i Sverige om eventuell påverkan på vår hälsa från amalgamfyllningar i tänderna. Den potentiella risken har ansetts bero på att amalgamfyllningar långsamt avger kvicksilver, och att detta leder till en ökad koncentration av kvicksilver i blod och vävnader. Bland möjliga följder har nämnts olika symptom men också effekter på bl. a. hjärna, njurar och immunsystem.

Befolkningsstudie
I Göteborg genomfördes 1968-69 en populationsstudie av kvinnor. Sammanlagt deltog vid första undersökningstillfället 1462 kvinnor i åldrar mellan 38 och 60 år med en deltagarfrekvens på över 90%. Dessa kvinnor har sedan deltagit i uppföljningsstudier. Resultaten här baseras på 12- och 24-årsuppföljningarna. Panoramaröntgen och färgbilder gjorde det möjligt att räkna antalet amalgamfyllningar. Vid uppföljningsstudierna utfrågades deltagarna om 30 specificerade symptom, bl. a. om huvudvärk, trötthet, nedstämdhet, irritabilitet, minskad koncentrationsförmåga och ledbesvär. En noggrann uppföljning har dessutom gjorts av inträffade fall av hjärtinfarkt, slaganfall, cancer och diabetes. Överlevnaden har också studerats. Vid samtliga undersökningar har ett större antal laboratorieanalyser utförts, och koncentrationen av kvicksilver har i efterhand bestämts i djupfryst serum från det första undersökningstillfället 1968-69.

Amalgamfyllningar och symptom
Vi fann primärt ett omvänt samband mellan antal amalgamfyllningar och flera av de symptom som vi studerade: ju fler amalgamfyllningar, desto färre symptom. Det var också en stark korrelation mellan antalet kvarvarande tänder och antal amalgamfyllningar. Därför togs, förutom till ålder, även hänsyn till antalet kvarvarande tänder och kvinnornas socioekonomiska bakgrund. Med dessa bakgrundsfaktorer försvann flertalet omvända signifikanta samband, men inga samband ändrade riktning. Slutsatsen blev att kvinnor med många amalgamfyllningar åtminstone inte hade ökat antal symptom. Vi har också relaterat serumkoncentrationen av kvicksilver till olika symptom och funnit liknande resultat som när det gäller sambandet mellan amalgamfyllningar och symptom.

Amalgamfyllningar och sjuklighet
Vid en korrelationsanalys fann vi omvända samband mellan antal amalgamfyllningar och hjärtinfarkt, slaganfall, diabetes och död, men inga av dessa samband blev signifikanta när bakgrundsfaktorer beaktades i den statistiska analysen. Sålunda medförde många amalgamfyllningar inte någon ökad dödlighet eller risk att insjukna i de sjukdomar som studerades. När nämnda variabler relaterades till serumkoncentrationen av kvicksilver i stället för till antal amalgamfyllningar blev utfallet detsamma.

Kemiska blod- och urinanalyser
Antalet amalgamfyllningar relaterades även till sammanlagt 54 olika kemiska analyser i samband med undersökningarna 1968-69 och 1980-81. Inte heller här framkom några belägg för att många amalgamfyllningar skulle ha någon negativ inverkan på njurfunktion, leverfunktion, immunglobuliner eller andra studerade blodvärden.

Diskussion och slutsatser
Vi hade mycket goda förutsättningar att studera samband av detta slag baserat på Populationsundersökningen av kvinnor i Göteborg. Så vitt vi vet finns det inte lika bra förutsättningar i någon annan studie i världen. Data hade insamlats före det att amalgamfrågan blev aktuell, och de hade dessutom registrerats helt oberoende av varandra. Det finns ett samband mellan socioekonomiska förhållanden och tandhälsa, varför även socioekonomiska bakgrundsfaktorer måste tas i beaktande. När vi gjorde detta försvann i stort sett alla statistiskt signifikanta samband. De enda samband som kvarstod var sådana som pekade mot att god hälsa skulle vara förenad med många amalgamfyllningar. Eftersom vi haft djupfryst serum från tidigare undersökningar hade vi även möjlighet att mäta halten kvicksilver i serum. Det fanns ett klart samband mellan antal amalgamfyllningar och kvicksilverkoncentration i serum, som bekräftar att amalgamfyllningar medför ett ökat kvicksilverupptag. Vi såg emellertid inte heller någon koppling mellan övriga studerade variabler och serumkvicksilver.

Vi sökte således efter kvicksilverorsakad ökning av symptom och sjukdomar, men vi fann inte någon sådan. Våra undersökningar kan emellertid inte ge svar på frågan i vad mån det kan finnas enstaka individer, som är särskilt känsliga för kvicksilver från amalgamfyllningar. Om så skulle vara fallet kan vi dock påstå, utgående från våra epidemiologiska studier, att det inte är något vanligt fenomen.
Calle Bengtsson

Referenser

  1. Bengtsson C, Ahlqwist M, Bergdahl IA, Lapidus L, Schütz A. Inget samband mellan antal amalgamfyllningar och hälsa. Epidemioloigska erfarenheter från populationsstudie av kvinnor i Göteborg. Läkartidningen 2001;98:930-3.
  2. Ahlqwist M, Bengtsson C, Furunes B, Hollender L, Lapidus L. Number of amalgam tooth fillings in relation to subjectively experienced symptoms in a study of Swedish women. Community Dent. Oral Epidemiol. 1988; 16: 227-31.
  3. Ahlqwist M, Bengtsson C, Lapidus L. Number of amalgam fillings in relation to cardiovascular disease, diabetes, cancer and early death in Swedish women. Community Dent. Oral Epidemiol. 1993; 21: 40-4.
  4. Ahlqwist M, Bengtsson C, Lapidus L, Lindstedt G, Lissner L. Concentrations of blood, serum and urine components in relation to number of amalgam tooth fillings in Swedish women. Community Dent. Oral Epidemiol. 1995; 23: 217-21.
  5. Bergdahl IA, Schütz A, Ahlqwist M, Bengtsson C, Lapidus L, Lissner L, Hultén B. Methylmercury and inorganic mercury in serum – correlation to fish consumption and dental amalgam in a cohort of women born in 1922. Environ. Res. 1998;77:20-4.
  6. Ahlqwist M, Bengtsson C, Lapidus L, Bergdahl IA, Schütz A. Serum mercury concentration in relation to survival, symptoms, and diseases: results from the prospective population study of women in Gothenburg, Sweden. Acta Odontol. Scand. 1999; 57:168-74.

Publicerad 2002-11-22