Så vill vi bli citerade:
Funderingar
Folkstyre, folkkyrka och fred
![]() Midsommarstången är inte exklusiv för Norden. Så här kan också en midsom- marstång se ut. |
Redaktionell bakgrund
Rondellen har vid ett flertal tillfällen behandlat frågor om demokrati och mänskliga rättigheter (1-4). Som nationaldag är exempelvis midsommarafton mer karakteristisk för ett nordiskt land än någon annan dag. Den bortre delen av Bilbos resa gick från midsommar till midsommar i Rivendell (5). Tankarna nedan ansluter till de senaste månadernas folkomröstningar i Europa och det kommande kyrkovalet i Sverige. |
Kyrkovalet
Debatten om Svenska Kyrkans val och väsen påminner mej – jag vet inte riktigt varför – om ett kommunistiskt skämt från 50-talet. "Whisky är en folkdryck som konsumeras av Ungerns arbetare genom deras valda ombud!"
Allmänt sett är det önskvärt med ett högt valdeltagande, i Svenska Kyrkan, i våra riksdagsval, i våra EU-val, och i våra folkomröstningar. Demokrati är dock inte beroende av valdeltagande. Så länge vi har tankefrihet, yttrandefrihet, fri press, nyval inom lagstadgad valperiod, lika och anonym rösträtt – så länge har vi en förnämlig demokrati. De som inte röstar utnyttjar bara sin demokratiska rätt att överlåta åt de som röstar att dra upp riktlinjerna för politiken en valperiod framåt.
Det finns goda skäl att stimulera ett ökat valdeltagande i Svenska Kyrkan. Den enklaste åtgärden är att lägga valdagen i anslutning till riksdagsvalet. Det är en service åt de väljare som kanske inte engagerar sig i ett särskilt kyrkoval, bland annat av det skälet att stridslinjerna är svåra att överblicka.
Kyrkoval vid den allmänna valdagen ökar sannolikt de politiska partiernas inflytande över kyrkan – men är det någon nackdel? Jag har inte sett någon lysande kyrkofurste i Svenska Kyrkan under de år jag överblickar. Det kanske inte heller är Svenska Kyrkans uppgift att producera politik.
Den nya EU-konstitutionen
Den nya EU-konstitutionen ligger på is efter den franska folkomröstningen och den holländska folkomröstningen. Men det vore nog inte alldeles fel att folkomrösta om den nya EU-konstitutionen ändå. En rådgivande folkomröstning innebär en psykologisk bearbetning av en föränderlig verklighet, en anpassning till utvecklingen.
Man skulle kunna tolka vår egen folkomröstning om Euron som en genialisk bakåtpassning från folket till ombuden, något som öppnar för en bättre och mera helhjärtad anslutning i framtiden.
Problemet med den nya konstitutionen för EU är att den visserligen är bättre än den gamla men fortfarande behäftad med svagheter. Jag tror att vi måste böja oss för det folkliga kravet på omröstning om den nya konstitutionen. Då behöver vi en tredje linje, en framtidslinje och inte ett platt val mellan gammal forntid och färsk forntid.
Låt mej skissera en sådan framtidslinje som tredje alternativ vid en kommande folkomröstning om den nya konstitutionen för EU.
Jag tror inte att våra valda ombud kan genomföra alla förbättringar inom en valperiod. Men med väljarnas uppdrag i ryggen kan de driva utvecklingen framåt i konstruktiv riktning.
Demokrati, delaktighet och inflytande
Demokrati och fred är i hög grad en fråga om delaktighet och inflytande. I Svenska Kyrkan, i den nationella politiken och i EU har medlemsmässigt små men resursstarka särintressen ett oproportionerligt stort inflytande (jfr 1-4). Många särintressen har också för vana att ständigt skylla på EU i stället för att själv ta ansvaret för egen inkompetens, stelhet och brist på tjänstvillighet. Ett smalare och vassare EU skulle kunna balansera de värsta oarterna. Förslag och beslut skulle kunna läggas ut direkt på nätet på engelska och i översättning. Därefter kan medborgarna maila sin parlamentarikers kansli och framföra sina synpunkter.
EU är en framgång som fredsprojekt. Mellan 1914 och 1945 rasade två världskrig med utgångspunkt i Europa under 10 år av 51. Den första modellen av dagens EU konstruerades för att fler storkrig inte skulle utlösas i Europa. Nu har det projektet fungerat i 60 år. Många problem återstår att lösa – en rättvis maktfördelning, en rimlig jordbrukspolitik, en ekonomisk utjämning mellan länder och kulturer, tolerans mellan religioner och livsåskådningar. Men EUs första 60 år bådar gott för framtiden.
Bo Norberg
Referenser
Publicerad 2005-06-30