Så vill vi bli citerade:
Nyberg H. Nalin Pekgul och Ibrahim Baylan – religion ska med religion fördrivas [kultur]! Rondellen 2005; 24. URL: http://www.rondellen.net

Nalin Pekgul och Ibrahim Baylan
Religion ska med religion fördrivas!

Redaktionell bakgrund

Harry Nyberg föddes 1936 i Högsböle utanför Piteå. Efter folkskola och ett par år i näringslivet, bonddräng och skogsarbetare, gjorde han omstart vid en "fundamentalistisk" kristen folkhögskola 1952-54 och utbildade sig sedan till folkskollärare i Luleå. Därefter arbetade han som folkskollärare ett par år. Han blev docent i kyrkohistoria i Uppsala 1977. Mellan 1982 och 2001 var han domprost i Karlstad. Som ålderspensionär är han nu åter tillbaka på forskningens verkstadsgolv i Uppsala. Mellan kyrkovalet i september och den socialdemokratiska partikongressen i slutet av oktober har han ett budskap till Nalin Pekgul och Ibrahim Baylan.

Tron kan försätta berg

Nalin och Ibrahim! Jag förstår Era bekymmer för de muslimska friskolorna, en potentiell bas för rekrytering av kvinnoförtryckare och självmordsbombare. Jag tror dock att Ni kan lugna Er. World Trade Centre den 11 september 2001 visade att tron kan försätta berg. Men var självmordspiloternas mål att demokratisera Afganistan och Irak? Knappast.

Ett skäl till att jag tror att muslimska friskolor ska accepteras i Sverige är att det är bättre att de muslimska traditionalisternas barn stannar i Sverige och inte reser ut till avlägsna länder med diktatur som självklart statsskick under sin utbildning. Statsbidrag och en öppen debatt kring religion och samhälle motverkar i viss mån extremisters indoktrinering.

Ett annat skäl att acceptera muslimska friskolor är den historiska utvecklingen från svärd till ord. För några tusen år sedan bedrev judendomen svärdsmission. För några hundra år sedan bedrev kristendomen svärdsmission. Nu bedriver islam svärdsmission – inte alla muslimer och imamer men tillräckligt många för att livet ska bli osäkert för kritiker.

Kristna folkhögskolor i Sverige 1920-60

De kristna folkhögskolorna i Sverige började som en protest mot den tilltagande avkristningen i folkskolan. I perioden 1920-1960, före den kommunala vuxenutbildningen (KomVux), fanns det många ungdomar, särskilt på landsbygden, som hade svårt att få utbildning (1). Det fanns en begränsad utbildning, som var mer eller mindre gratis, predikantskolor, verkstadsskolor, och just folkhögskolor.

Den folkhögskola, där exempelvis Henning Sjöström och jag fick vår omstart i yrkeslivet (Solviks Kristliga Folkhögskola norr om Skellefteå), skulle troligen bedömas som fundamentalistisk med vår tids glasögon. Men den gav kunskaper motsvarande realexamen på två år, halva tiden jämfört med ordinär realskola. Och den var i sin förkunnelse inte mer aggressiv än att en stor minoritet av tvivlare och förnekare kunde hävda sin personliga integritet. Den levererade kunskaper och kompetens för yrkeslivet, en hjälp ut i ett modernt samhälle. De flesta blev sjuksköterskor, lärare, ingenjörer. Några blev förvisso förkunnare och missionärer. Det är dock inte känt att någon blev våldsverkare.

Friskolor – brygga mellan kulturer?

Solvik levererade kunskaper och kompetens för ett framtida yrkesliv i ett samhälle framför den sociala, ekonomiska, kulturella och religiösa nisch, där vi växt upp. Jag tror att friskolor – inte minst de muslimska – skulle kunna spela en lika positiv roll även i samtidens framtid. Jag skissar några förutsättningar för en positiv utveckling.

Den första och viktigaste förutsättningen för friskolornas existens är nationella graderade och målrelaterade prov i kärnämnena svenska, engelska, matematik, fysik, kemi, biologi och kultur (historia, samhällskunskap, religion, kulturgeografi) i årskurserna 9 och 12, samma nationella prov för kommunala skolor och friskolor. De attraktiva universitetslinjerna måste därtill bygga på standardiserade intagningsprov på förkunskaper och lämplighet.

Jag är medveten om olägenheter, framför allt psykisk press på eleverna. Men med gamla orättvisor i minne blir elevernas rättssäkerhet viktigare. Ingen ska kunna uteslutas på grund av ras, socialgrupp, eller kön. Bara kunskaper och lämplighet ska ge tillträde till fortsatt personlig utveckling.

För att det skisserade systemet ska upplevas som legitimt måste det ge en andra chans till den som inte kommit med på tåget första gången, inte funnit ett acceptabelt arbete, eller friställts i förändringarnas tidevarv. Mitt förslag är upp till tre års studier vid folkhögskola, med bibehållen sjukpenning eller A-kassa, med individanpassat program och mål. Då är folkhögskolorna tillbaka till den roll de hade på 1950-talet, omstarten för den som inte kom rätt i samhället från början. Den här förmånen ger också folkhögskolan möjlighet att ställa krav på eleverna. En utbildning kan avbrytas om den inte sköts väl.

Politik och religion

Förhållandet mellan politik och religion är komplicerat (2), vilket historien ger många exempel på. En allmän religiös princip är att politiken är överordnad i vardagsliv och samhälle (Rom 13:1-7). Om politiken lägger näsan i blöt i religiösa frågor, så skapar den bara onödiga allmänpolitiska problem. Gemenskapen mellan man och kvinna är lika viktig i judendom, kristendom och islam som den biologiska fortplantningen (1 Mos 1:27). Politik ska med politik fördrivas – ur religionen.

Ett allmänt problem är dock att kristna och muslimer ofta är okunniga om grundläggande gemensamma traditioner i Bibel och Koran. Mitt förslag är att egen läsning och egen lyssning av centrala avsnitt i traditionen blir ett väsentligt inslag i den framtida skolundervisningen i språk och kultur. Den som funderar över om Leas ögon var svaga, skumma, ömma eller vackra (1 Mos 29:17) blir föga benägen till enkla våldslösningar, alexanderhugg. Religion ska med religion fördrivas – ur politiken (3).

Harry Nyberg
Dragarbrunnsgatan 67
753 20 Uppsala
E-post:
harrydomprost@telia.com

Referenser

  1. Lundkvist S. Tjuvjakt i Norrland – tradition och kultur [kultur]. Rondellen 2005; 22. URL: http://www.rondellen.net/culture22_swe.htm
  2. Norberg B. Funderingar – folkstyre, folkkyrka och fred [kultur]. Rondellen 2005; 23. URL: http://www.rondellen.net/culture23_swe.htm
  3. Nyberg H. Bible and Koran – tools of tolerance [culture]. Rondel 2005; 24. URL: http://www.rondellen.net/culture24_swe.htm

Publicerad 2005-09-30