[Tidigare debattartiklar]

Nyheter från 7^th International Conference on Homocysteine Metabolism i Prag 21-25 juni 2009

Författare Elisabet Söderström, ST-läkare och doktorand, klinisk kemi, Sunderby sjukhus elisabet.soderstrom@medbio.umu.se

Så var den sjunde internationella homocystein konferensen som i år genomfördes i Prag avslutad. I år var det 222 registrerade deltagare och vid inledningsanförandet var det inget att sticka under stolen med att deltagarantalet har minskat sedan föregående konferenser. Detta bekräftas av äldre forskare och kollegor som varit med många år. Man kanske kan skylla en del på finanskrisen i världen men mer sannolikt har det att göra med att de stora preventionsstudierna för hjärtkärlsjukdom som kommit i hamn senaste åren tyvärr inte har kunnat uppfylla önskningarna om att en sänkning av homocystein med B-vitaminer nämnvärt skulle minska risken för hjärtinfarkt  [1, 2].
 

Kardiovaskulära sjukdomar och interventionsstudier - dagsläget

Kopplingen mellan homocystein och kognitiva funktioner är också studerat. Homocystein har visat sig vara en stark markör för när normalt åldrande övergår till kognitiv nedsättning eller demens och för hur snabbt försämringen av kognitiva funktioner sker vid åldrande och hos patienter med Alzheimers sjukdom. Den är också en prediktor för hur snabbt hjärnans volym minskar [9]. I Göteborg har man hos 1368 kvinnor mätt homocystein vid en medelålder på 47 år och följt upp insjuknandet i Alzheimerdemens 35 år senare. Här visade man en 2,4 gånger signifikant ökad risk att drabbas av Alzheimerdemens vid jämförelse mellan lägsta och högsta tertilen där homocystein är >12,6 mikromol/liter [10]. Frågan är om homocystein bara är en livstilsmarkör eller om det också orsakar sjukdomen.
 

I många länder till exempel USA, Chile, Canada, Irland och delar av Australien har man berikat mjöl med folat för att minska risken för kvinnor i fertil ålder att föda barn med neuralrörsdefekter, exempelvis spina bifida och anencephali. Detta innebär att väldigt många människor får tillskott för att minska risken för sjukdom i en begränsad grupp. Nackdelarna med berikning är en eventuellt ökad risk för cancer i befolkningen då folater kan tänkas stimulera tillväxt av existerande tumörer. Studier i Sverige har för några år sedan sett att det finns minskad risk att insjukna i colorectal cancer hos de med lägsta folatnivåerna [11]. I Sverige har folatberikningens vara eller icke vara debatterats senaste åren. SBU rapporten som lades fram i slutet av 2007 ansåg inte att det fanns tillräckligt med vetenskapligt underlag för berikning [12]. Nuvarande rekommendationer från livsmedelsverket är att kvinnor som kan tänkas bli gravida skall ta extra folsyra, 400 mikrogram i form av vitamintabletter. Farhågan att B-vitamin behandling kan leda till fler cancerfall blev ytterligare belyst under konferensen då bland annat uppföljningen av interventionsstudierna NORVIT och WENBIT visade en ökad cancerincidens hos de som behandlats med B-vitaminer. Detta redogörs i mer detalj i Rondellen [13]. Det är värt att notera att behandlingsdoserna i genomförda preventionsstudier sannolikt ligger högre än de doser man får i sig i de länder som har folatberikning. En omröstning, genom enkel handuppräckning, för eller emot berikning gjordes i auditoriet sista konferensdagen och det visade sig vara en viss övervikt emot berikning i denna samling, ca 200 deltagare, av internationella forskare. Efter ytterligare föredrag och diskussioner så efterfrågades om någon hade ändrat sig och några enstaka hade ”bytt sida” till att vara emot berikning. Det poängterades att varje land skulle ta ställning till denna fråga utifrån sitt lands specifika förutsättningar. Sverige, såsom många länder i Europa, saknar tills vidare folatberikning av mjöl.
 

1. Bonaa, K.H., et al., Homocysteine lowering and cardiovascular events after acute myocardial infarction. N Engl J Med, 2006. 354(15): p. 1578-88.
2. Ebbing, M., et al., Mortality and cardiovascular events in patients treated with homocysteine-lowering B vitamins after coronary angiography: a randomized controlled trial. JAMA, 2008. 300(7): p. 795-804.
3. Toole, J.F., et al., Lowering homocysteine in patients with ischemic stroke to prevent recurrent stroke, myocardial infarction, and death: the Vitamin Intervention for Stroke Prevention (VISP) randomized controlled trial. JAMA, 2004. 291(5): p. 565-75.
4. Schnyder, G., et al., Effect of homocysteine-lowering therapy with folic acid, vitamin B12, and vitamin B6 on clinical outcome after percutaneous coronary intervention: the Swiss Heart study: a randomized controlled trial. JAMA, 2002. 288(8): p. 973-9.
5. Lonn, E., et al., Homocysteine lowering with folic acid and B vitamins in vascular disease. N Engl J Med, 2006. 354(15): p. 1567-77.
6. Lange, H., et al., Folate therapy and in-stent restenosis after coronary stenting. N Engl J Med, 2004. 350(26): p. 2673-81.
7. ClinicalTrials.gov, A service of the U.S. National Institutes of Healths. URL: http://www.clinicaltrials.gov 2009-07-02
8. Galan, P., et al., The SU.FOL.OM3 Study: a secondary prevention trial testing the impact of supplementation with folate and B-vitamins and/or Omega-3 PUFA on fatal and non fatal cardiovascular events, design, methods and participants characteristics. Trials, 2008. 9: p. 35.
9. Oulhaj, A., Homocysteine as a predictor of cognitive decline in Alzheimer’s disease. Int J Geriatr Psychiatry, 2009.
10. Zylberstein, D.E., et al., Midlife homocysteine and late-life dementia in women. A prospective population study. Neurobiol Aging, 2009.
11. Van Guelpen, B., et al., Low folate levels may protect against colorectal cancer. Gut, 2006. 55(10): p. 1461-6.
12. Nyttan av att berika mjöl med folsyra i syfte att minska risken för neuralrörsdefekter SBU Rapport nr 183. 2007.
13. Norberg, B., Coronarsjuka patienter och cancer – för dem är vitamin B12 och folsyra inte hälsosamma [recension]! . Rondellen, 2009. 29. URL: http://www.rondellen.net/evaluation_swe.htm

Publicerat 2009-07-17