[Tidigare debattartiklar]

 

Så vill vi bli citerade:
Breimer L. Forskningsfronten – bli smart, ät folat [debatt]. Rondellen 2011; 31. URL: http://www.rondellen.net

 

Forskningsfronten

Bli smart, ät folat
 

Sammanfattning

En studie från Örebro och Stockholm på 386 15-åringar antyder att folatintaget är avgörande för elevers prestationer i skolan.  Uppläggningen som tvärsnittsstudie medför dock att undersökningen bara är hypotesgenererande utan att kunna påvisa orsakssamband. Men resultaten ligger i linje med andra mindre studier med andra upplägg i andra länder. Det är skäl att studera sambandet mellan föda och skolresultat närmare. Bild: Professor Torbjörn K Nilsson, Örebro (foto Lars Breimer).

 

Innehåll

Bli smart, ät folat
Studiens uppläggning
Resultat
Diskussion
Slutsatser
Referenser
Lars Breimers bakgrund

 

Bli smart, ät folat

I år publicerades en artikel i den amerikanska tidskriften ”Pediatrics” från ett svenskt forskarlag, lett av professor Torbjörn Nilsson vid Örebro Universitetssjukhus och lektor Anita Hurtig-Wennlöf från Örebro universitet, om ett samband mellan intag av folat och akademisk förmåga mätt som skolbetyg [1].

Den här tvärsnittsstudien beskrev att tonåringar som har ett högre intag av folat också har högre slutbetyg i nian på grundskolan. De med högt folatintag hade i genomsnitt 20 betygspoäng mer än kamrater med lågt intag. Skulle detta vara en bestående skillnad har den en stor betydelse om man ska studera vidare.

 

Studiens uppläggning

Kortfattat, de studerade 196 flickor och 190 pojkar i åldern 15-16  (genomsnitt 15½) år från 37 skolor i Örebro och norra Stockholm under ett läsår. Måttet på akademisk förmåga var summan av betygen i 10 kärnämnen som fås vid slutet av nio års grundskola.

Forskarna intervjuade ungdomarna, där de skrev ned allt de åt och sedan ställde forskarna dagen efter kontrollfrågor om deras mat.

Intervjuerna kompletterades med blodprover där man mätte homocysteinnivåerna, en biomarkör för kroppens folatförråd. Däremot bestämdes tyvärr inte serum folat eller vitamin B12.

 

Resultat

Skolbetygssumman korrelerade starkt positivt på tertiler på folat intag (P <0,001) och negativt till tertiler på tHcy (P <0,03).

Andra viktiga förutspående egenskaper var kön, rökning och socioekonomisk status (bedömt genom moderns utbildning och faderns inkomst). När dessa kontrollerades för, var tertiler på folat intag (p <0,002) fortfarande, men inte tertiler på tHcy (P = 0,5) eller MTHFR genotyp, signifikant relaterade till akademiska resultat.

Metoderna, som användes för att bedöma intaget av livsmedel, var väl validerade. Uppskattat intag av magnesium användes som en koll på intag av grönsaker i allmänhet.

 

Diskussion

Det finns ett par tidigare studier som undersökt B-vitaminer och neuroutveckling. Många faller på att behandling med folat, B12 eller järn också korrigerar anemi vilket gör att barnen får mer livslust och energi.

En studie på 67 barn i åldern 9-11 år hos en fattig beduinstam beskrev inget förhållande till serum folat men däremot till B12 [2].

Ett holländskt-norskt samarbete på 48 barn som åt en vegan diet och 24 barn med vanlig kost fann inget förhållande till folat men till B12 när man mätte kognitiv förmåga med speciella psykometriska tester, dvs inte betyg [3].

Den svenska studien (1) är betydligt större och har en snävare åldersbredd än andra undersökningar, men studiens tvärsnittsdesign medger enbart rapportering av associationer. Den skapar alltså bara hypoteser.

Det är värt att notera att, i likhet med studien på beduinerna hade de svenska flickorna bättre betyg än pojkarna, och det fanns en relation till föräldrarnas yrke (socioekonomisk status). Varför de två studierna beskrev associationer till olika B-vitaminer är en intressant frågeställning som måste utredas i framtida arbete (1,2).

I beduinstudien (2) bestämdes serumkoncentrationer, medan det i den svenska studien uppskattades folatintag.

Icke förty att statistisk korrigering för socioekonomisk status identifierade folat som den huvudsakliga drivkraften av resultaten i den svenska studien (1), måste frågan om interaktioner mellan föräldrarnas inkomster och barnens akademiska prestationer att studeras i detalj, även i andra kulturer.

En annan bra fråga är om rökning – en starkt negativ prediktor i den svenska studien – tillförlitligt kan bedömas enbart genom enkäter hos ungdomar (1).

Det finns goda anledningar att tänka sig att folat mycket väl kan spela en roll i hjärnans utveckling efter födseln, ty i år firar vi också 30 år sedan den första studien att identifiera brist på folat som orsak till ryggmärgsbråck (neuralrörsdefekt – NTD) och 20 år sedan den definitiva studien ledd av det brittiska Medical Research Council (MRC) publicerades [4, 5].

Det är också 35 år sedan Smithells och medarbetare rapporterade att mödrar, som födde barn med NTD, hade signifikant lägre värden för folat i röda blodkroppar och vitamin C i vita blodkroppar under första trimestern än en kontrollgrupp [6].

Smithells' grupp publicerade en rapport år 1980 -  uppdaterad 1981 - att NTD kunde förebyggas genom preconceptuellt tillskott med en kommersiellt tillgänglig vitaminblandning, men de identifierade inte folat [7, 8]. Folat kan tänkas påverka den kognitiva förmågan, att ta in och tolka information.

Utnyttjande av databaser från andra samhällen och skolsystem, helst från före den tidpunkt då folatberikning av livsmedel blev vanligt, är ett uppenbart sätt att studera folat och skolresultat  vidare.

Helst bör olika metoder för att bedöma skolresultat studeras. Till exempel, i vissa länder som Storbritannien och tidigare brittiska imperiet, är kutymen att betyg sätts anonymt av lärare från andra skolor (dvs. som inte känner barnen och t ex genom rättning av skriftliga prov).

Grundlig psykometrisk testning med ett batteri av standardiserade system som används av i det holländskt-norska samarbetet [3], kan måhända ses som att vara ett subtilare verktyg för att kasta mer ljus över denna komplexa fråga än grundskolebetyg.

Å andra sidan, betygen, som barn får vid olika skeden av skolgången, har en enorm inverkan på deras framtida karriärer. Därför må skolprestation inte underskattas eller negligeras som ett relevant forskningsverktyg.

Dessutom, när man går tillbaka till historiska data, kan det mycket väl vara möjligt att få (nästan) samtliga skolbetyg och i stora antal, så studieresultat i skolan kan vara det enda sättet att utreda denna fråga med tillräcklig statistisk styrka.

Ordet folat kommer från samma rot som blad - folium är latin för löv och blad. Det är dock en vanlig missuppfattning att frukt och grönsaker är de viktigaste källorna till folat. I de nordiska länderna, står mejeriprodukter för lejonparten i kosten.

Även i ett Medelhavsland som Spanien kan intag av folat mycket väl vara otillräckligt. Gränsfall i serumnivåer utesluter inte brist i vävnaderna.

 

Slutsatser

 Sammanfattningsvis kan sägas, att resultatet från denna studie visar att bra skolmat och goda matvanor i hemmet är viktiga för en bra start i livet [1]. Skolbetyg framtonar måhända som en muskedundrig och klumpig metod att bedöma hjärnans utveckling och högre intellektuella funktioner. Dock kan den faktiskt vara den mest relevanta, lämpliga och tillräckliga mätningen på kognitiv förmåga hos barn.

Lars Breimer
E-post: lars.breimer@orebroll.se

 

Referenser

  1. Nilsson TK, Yngve A, Böttiger AK, Hurtig-Wennlöf A, Sjöström M. High dietary folate intake is related to better academic achievement in 15-year-old Swedish adolescents. Pediatrics 2011; 128(2):e358-65.

  2. Masalha R et al. The impact of nutritional vitamin B12, folate and hemoglobin deficiency on school performance of elemetary school children. J Pediatr Neurol 2008; 6: 243-48.

  3. Louwman MWJ, van Dusseldorp M, van de Vijver FJ, Thomas CM, Schneede J, Ueland PM, Refsum H, van Staveren WA.   Signs of impaired cognitive function in adolescents with marginal cobalamin status. Am J Clin Nutr 2000; 72: 762-69.

  4. Laurence KM, James N, Miller MH, Tenant GB, Campbell H. Doubleblind randomized controlled trial of folate treatment before conception to prevent recurrence of neural tube defects. BMJ 1981;282:1509-11.

  5. MRC Vitamin Research Group. Prevention of neural tube defects: results of the Medical Research Council Vitamin Study. Lancet 1991;338: 131-37.

  6. Smithells RW, Sheppard S, Schorah CJ: Vitamin deficiencies and neural tube defects. Arch Dis Child 1976, 51: 944-50.

  7. Smithells R W, Sheppard S, Schorah C J, et al. Possible prevention of neural tube defects by periconceptional vitamin supplementation. Lancet 1980; 315: 339-40.

  8. Smithells R W, Sheppard S, Schorah C J, Seller MJ, Nevin NC, Harris R, Read AP, Fielding DW. Apparent prevention of neural tube defects by periconceptional vitamin supplementation. Arch Dis Childhood 1981; 56: 911-18.
     

Lars Breimers bakgrund

Lars Breimer är docent och överläkare i Klinisk Kemi vid Laboratoriemedicinska länskliniken, Örebros Universitetssjukhus. Han föddes i Göteborg. Han studerade medicin vid Oxfords universitet i England och avlade medicine doktorsexamen vid Göteborgs universitet 1985 med en avhandling rörande reparation av DNA-skador. Fria radikaler har varit ett av hans intresseområden. Under ca 15 år var Lars läkare/forskare vid Royal Free Hospital, Hammersmith Hospital (Beit Memorial Fellow), Imperial Cancer Research Fund och Institute of Cancer Research. Lars organiserade och skötte undervisningen i laboratoriemedicin och blev Examinator för läkarexamen vid Londons universitet. Därefter övergick han till läkemedelsindustrin med verksamhet i Storbritannien och USA, huvudsakligen inom onkologi, gastroenterologi och trombos/hemostas. Lars har publicerat sig inom biokemi och molekylärbiologi och olika kliniska ämnen inklusive epidemiologi, hjärtkärlsjukdom och cancer. Därtill har han ett flertal alster inom undervisning och utbildningsforskning, medicinhistoria och vetenskapsfilosofi.

 

Publicerat 2011-09-26