Norrmannen Erik Magnus gav ett bestående bidrag till B12-forskningen 1986 (1). Hans patientmaterial (n=27) var en vid det laget beprövad modell, perniciös anemi i återfall. Det var ett experimentellt återfall. Magnus behandlade vid varje återfall med en injektion B12, 1 mg varje vecka, i fem veckor eller med oralt cyanocobalamin, ett mg dagligen i 200 dagar. Tablettbehandlingen motsvarar ungefärligen halva B12-förrådet i en normal människokropp. Eftersom resultaten i grupperna var likvärdiga, är det troligt att den effektiva parenterala tillförseln var likvärdig; urinförlusterna vid injektionsbehandling gör att effektiv tillförsel är svår att beräkna (2).

Efter behandlingsperioden fick patienten ingen underhållsbehandling förrän symtom och tecken på brist infann sig (1). Det första tecknet på brist var att hypersegmenterade neutrofiler började synas i blodutstryk, debutsymtom hos omkring två patienter av tre. Ungefär en tredjedel debuterade med neuropati. Var 10:e patient debuterade med slemhinnesymtom.

Senare forskargrupper har verifierat att ungefär en tredjedel av alla patienter med B12-brist debuterar med olika tecken på neuropati med neurologiska och/eller neuropsykiatriska symtom (3). Moderna textböcker har accepterat dessa resultat. "An important subgroup of patients present with neurological effects of B12 deficiency, without any macrocytosis or megaloblastic changes. Neurological manifestations include peripheral neuropathy, optic atrophy, subacute combined degeneration of the cord, and mental abnormalities such as irritability, somnolence, and dementia" (4).

Det har hittills varit en gåta varför en del patienter debuterar med blodförändringar, en del med neuropati, och en del med infertilitet eller slemhinnesymptom. Nu föreslår några forskare att det beror på polymorfism i transkobalaminetgenen (5-7). Den funktionella försämringen i nervsystemets B12-omsättning kunde korrigeras med oralt cyanokobalamin, ett mg dagligen (5). Det stämmer med att oralt cyanokobalamin, 1 mg dagligen, tillsammans med folsyra, 5 mg dagligen i två månader, mätbart förbättrade de kognitiva funktionerna hos måttligt dementa patienter med förhöjt homocystein (8).

Den i och för sig välgrundade kritiken mot slapp förskrivning av B-vitaminer på diagnosen "demens" (9) kan skymma det faktum att brist på folat och kobolamin kan gen symtom som till förväxling liknar symtomen vid demens eller depression – trötthet, initiativlöshet, oförmåga att koncentrera sig, irritabilitet (jfr 4). De här symtomen är av allt att döma vanligare än vi tror i vår kliniska vardag.

Det förtjänar också att påpekas att den demente har lika stor rätt att få sin B12-brist behandlad som övriga medborgare. Man avstår inte från att förebygga och behandla liggsår för att patienten är dement. B12-brist är vanlig hos dementa. Dels är de dementa i en ålder, där prevalensen av atrofisk gastrit är hög. Dels är rubbningar i måltidsrytm, näringsintag och aptit vanliga vid demens. Om en demens försvinner vid adekvat behandling med folat och kobalamin, så rörde det sig sannolikt om en brist som i sin kliniska bild kunde förväxlas med demens. Det är inte vanligt men det förekommer (jfr 9).

1. Magnus EM. Cobalamin and unsaturated transcobalamin values in pernicious anaemia; Relation to treatment. Scand J Haematol 1986; 36; 457-65
2. Berlin H, Berlin R, Brante G. Oral treatment of pernicious anemia with high doses of vitamin B12 without intrinsic factor. Acta Med Scand 1968; 184:247-58
3. Lindenbaum J, Healton EB, Savage DG, et al. Neuropsychiatric disorders caused by cobalamin deficiency in the absence of anemia or macrocytosis. N Engl J Med 1988; 318:1720-8
4. Norberg B. Medicine – concentrated and structured [evaluation]. Rondel 2004; 19. URL: http://www.rondellen.net/evaluation19_eng.htm
5. Zetterberg H, Blennow K. Transkobalamingenspolymorfism och B12-brist i hjärnan. Läkartidningen 2004; 101(21-22):1885
6. Zetterberg H, Nexö E, Regland B, Minthon L, Boson R, Palmér M, Rymo L, Blennow K. The transcobalamin (TC) codon 259 genetic polymerism influences holo-TC concentration in cerebrospinal fluid in patients with alzheimer`s disease. Clin Chem 2003; 49:1195-8
7. McCaddon A, Blennow K, Hudson P, Hughes A, Barber J, Gray R, Davies G, Williams JH, Doguid J, Lloyd A, Tandy S, Everall M, McCaddon A, Ellis D, Palmer M, Bogdanovic N, Gottfries C-G, Zetterberg H, Rymo L, Regland B . Transcobalamin polymorphism and serum holo-transcobalamin in Alzheimers´s disease. Dement Geriatr Cogn disord 2004; 17: 2215-21
8. Nilsson K, Gustafson L, Hultberg B. Improvement of cognitive functions after cobalamin/folate supplementation in elderly patients with dementia and elevated plasma homocysteine. Internat J Geriatr Psyk 2001; 16:609-14
9. Rosenberg P, Hernborg A, Håkansson J, Skoglund I, Svartholm R, Söderström U, Wahlström L. B vitamins and dementia – lack of evidence in Cochrane analysis [debate]. Rondel 2004; 19. URL: http://www.rondellen.net/debate19_eng.htm

Publicerat 2004-06-09