Bland våra vanligaste uppslagsverk har FASS en särställning och höga krav måste kunna ställas på ackuratessen av dess uppgifter. I texten till det nya kombinationspreparatet TrioBe finns emellertid några icke uträtade frågetecken. Preparatet innehåller de verksamma substanserna kobalamin 0.5 mg, folat 0.8 mg och pyridoxin 3 mg.
Preparatet har dokumenterats på 209 friska åldringar från Göteborg (1), medianålder 76 år. Av dessa hade 64% av männen och 45% av kninnorna P-homocystenin över 16 mikromol/L. Preparatet sänkte homocystein signifikant under loppet av 1-4 månader.
I det här sammanhanget är det rimligt att tolka den initiala höjningen av homocystein som ett uttryck för preklinisk brist på kobalamin, folat och pyridoxin. Studien dokumenterar invändningsfritt att preparatet har en plats som profylax och näringstillskott till friska åldringar.
De följande avsnitten i FASS om TrioBe´s farmakodynamik och farmakokinetik är dock inkongruenta med preparatets indikation och dokumentation. Det anges att preparatet "mer än väl täcker dagsbehoven vid alla former av B12-brist".
Det kanske det gör, men det finns för preparatet ingen dokumentation av detta ännu. Det är ej visat att preparatet kan bota ett kliniskt bristtillstånd. Preparatets innehåll av B12 motsvarar vad som skattas som basala dagsbehovet 4-6 mikrogram vid icke patologiska tillstånd (2).
Homocystenets roll som bristmarkör är erkänd . Att homocystein är riskmarkör för kärlsjukdom är också känt. Om lätt hyperhomocysteinemi är en kausal eliminerbar riskfaktor för kärlsjukdom är däremot fortfarande föremål för prospektiva studier (3). Tills detta blir klarlagt bör vi göra intellektuell åtskillnad på begreppen riskmarkör och kausal behandlingsbar riskfaktor. Begreppen förväxlas ofta medvetet eller omedvetet.
( Kan någon åta sig att uppfinna precisare termer så gör denne/a en välgärning.)
Nu seglar en debatt upp i de här frågorna inom läkarkåren (4). Mot den skisserade bakgrunden är det rimligt att hoppas att Läkemedelsverket transkriberar FASS-texten för TrioBe.
Litteratur
1. Lewerin C, et al. Homocystein och metylmalonat hos äldre. Föredrag, Vårmötet i Hematologi, Bergen 1999.
2. Fex G, Ganrot PO, Grubb A, Stenflo J (eds). Klinisk kemi i praktisk medicin, 7:e uppl.. Studentlitteratur, Lund 1997, sid 591-3.
3. Odeberg H. Recension – Homocystein och blodproppssjukdom. Rondellen 2000; 2.
4. Jansson JH. Vitamin B12 – korrekt information? Läkartidningen 2000; 97(14): under tryckning.
Denna sida uppdaterades 2000-09-11