Så vill vi bli citerade:
Norberg B. Arv på gott och ont [hälsa]. Rondellen 2001; 7. URL: http://www.rondellen.net/health07_swe.htm

Inom medicinen har vi traditionellt en vördnad för ärftliga faktorer. I en patientjournal kommer "Hereditet" näst först efter "Orsak till konsultation".

I bästa fall innehåller en rutinjournal uppgifter om närmaste släktingar, ett led åt alla håll med uppgifter om sjukdomar, mediciner, förtidspension, dödsfall, med åldersuppgifter om när händelser inträffade.

Det finns alltid ett tidsförlopp att ta hänsyn till. En hjärtinfarkt vid 27 gör större intryck på läkaren än en hjärtinfarkt vid 87.

Vanligen koncentrerar sig läkaren på skröpligheter, krankheter och ond bråd död. Men faktum är att det biosociala arvet också har sina positiva sidor.

Om en krokig och skrynklig PerAlbin-torpare från Fjällskogen med stolthet säger att ende sonen är docent i matematik vid ett av landets universitet, så har han samtidigt sagt något om sin och sin hustrus biosociala kapacitet.

En sådan upplysning i förbifarten är en varningsskylt för läkaren. Klipshet, klokhet och koncentrationsförmåga samvarierar ofta med förträngning och bildar en direktörssjäl. Läkaren måste varsamt dissekera fram en någorlunda pålitlig sjukhistoria.

Det finns exempel på det här i litteraturen. Skepparen fick fråga om några gånger, innan Jona redovisade sammanhang och orsaker.

Den intelligente patienten har en tråkig benägenhet att först lura sig själv och sedan sin doktor. Men skepparen var inte rätt specialist för profeten. Bägge höll på att stryka med.

Eric Berne hävdar att människans psykosociala livsspel är ärftliga. Jag är benägen att tro honom. Nog anar man något sådant bakom Avimeleks karriär (Dom. 9). "Hård spelare", skulle Berne säga.

Det finns ett komplicerat samspel mellan biologiskt, psykologiskt och socialt arv. Judendomen är ingen ras utan en religion. Den ariske juden är varken vit eller ofärgad men blond och blåögd. Den afrikanske juden är vanligen mörkare i kulören. Även den indianske juden och den kinesiske juden har sina särdrag.

Jag har en känsla av att vi håller på att krångla till det för oss, Svante! Men egentligen är valet lätt. Antingen är man artist eller rasist.

Det finns en bra djurmodell som belyser det här problemet. Under tusentals år har alla socialt kompetenta vargar undan för undan börjat försörja sig på hederligt arbete, näring och yrkestitel "hund".

En liten "ursprungsbefolkning", en bråkdel av en promille av alla vargar, kallar sig fortfarande "varg" och hävdar genom sina ovalda ombud sin exklusiva rätt att livnära sig på boskapsstöld och tjuvjakt.

Vargarnas krav belyser mänsklighetens etiska, etniska och juridiska problem.