health25

Så vill vi bli citerade:
Norberg B. Kapitalisten – ”gräver sin egen grav om priset är rätt” [hälsa]. Rondellen 2005; 25. URL: http://www.rondellen.net

Kapitalisten
"Gräver sin egen grav om priset är rätt”

Sammanfattning

Frihandel och marknadsekonomi har i många avseenden visat sig överlägsna planhushållning – ”livet är mer levande än lagen”. Inget biosocialt liv kan dock existera utan materiellt underlag, utan lagar i någon form, utan biorytm. En del verksamheter som sjukvård, hälsovård och utbildning kan också gynnas av starka naturliga monopol med dominans av samhällsintressen. Ett skäl är att kund och säljare har olika kunskaper och intressen – deras information och mål är asymetriska. Artikeln ingår i en serie kritiska analyser av samhälle och hälsovård (1-4). Bild: Centralt ett lövträd, angripet av spinnmal, avlövat och inspunnet, en bild av den naturförstörelse som är förknippad med oreglerad marknadsekonomi. Foto: Gunnel Torbjörnsson.

”Negern heter Niklas Erik”

Vi lever mer eller mindre i en monokultur. Alla i etablissemanget och alla på väg in i etablissemanget vet hur man uttrycker sig politiskt korrekt. Det är de utstötta och marginaliserade som efter förmåga har råd att tala klartext. ”Av barn och dårar får man veta sanningen.”

För flera decennier sedan fick den vänsterytter som senare tog artistnamnet Eusebio sitt internationella genombrott i en viktig fotbollsmatch mot Sverige. För Sveriges Radio på bortaplan kommenterade Putte Kock, en gång själv en av världens bästa vänsteryttrar, nu expertvittne i pensionsmarginalen.

Putte klarade inte Eusebios nativa namn utan sade konsekvent ”negern”, när Eusebio gjorde sina insatser. Det var inte politiskt korrekt. Hemma i Radiohuset i Stockholm blev stämningen mer och mer pressad, medan ”negern” snurrade runt med svensk högerback och dyrkade upp svenskt försvar.

Jourhavande chef försökte ringa Putte. Det var svårt att göra sig hörd; en entusiastisk hemmapublik, 100.000 man stark, vrålade runt Putte. ”Du får inte säga neger, NIKLAS, ERIK”! ”Hö”, sade Putte till den svenska radiopubliken, ”nu ringer Stockholm och säger att negern heter Niklas Erik, men det tror jag inte ett ögonblick.”

Funderingar om frihandel

Inom vår monokultur finns starka spänningar mellan – och för all del även inom – olika subkulturer. Socialisterna (marxisterna) är en sådan subkultur. Frihandlarna (marknadsliberalerna) är en motsatt åskådning. ”Frihandel är frälsning. Det finns ingen Gud utom Mammon, och The Economist är hans profet. Vid en viss kurs måste man nog överväga att sälja kronjuvelerna. Marknaden har alltid rätt!”

Det är svårt att föreställa sig att den marknadsliberala världsåskådningen till alla delar har sina rötter i verkligheten. Handel över långa avstånd är om inte annat energislukande och miljöförstörande. Om de u-ländare som redan håller på att svälta ihjäl ska sälja livsmedel för exportinkomster, hur överlever de själva då? Är det höjden av visdom för vår del att göra oss beroende av livsmedelsimport? Och importen av energi?

Man föreställer sig att potentialen för lokal produktion och lokal utveckling inte är till fullo utnyttjad. Men kunskaper och tankar kan snurra runt på nätet på en global marknad, utan stora kostnader.

Svensk tandvård – en marknadsmodell

Det är ofta en kuslig upplevelse att diskutera hälsovård med marknadsliberaler – som om hälsa kunde köpas för pengar. Ur patientens (kundens) synvinkel är det resultatet som räknas. Ingen är betjänt av onödiga utredningar, mediciner, ingrepp. Lagom är bäst.

Den välbärgade frihandlaren köper världens dyraste sjukvård i den fasta övertygelsen att dyrast är bäst. Konnäsören med svenskt medborgarskap återvänder till Sverige, när han blir sjuk.

Svensk tandvård under 75 år utgör en avskräckande bild av marknadsekonomi i hälsovården. Under perioden 1930-1950 slet tandläkarna ut de permanenta tänderna i samband med konfirmationen och satte in livslånga proteser – fullt välförtjänt blev de sedan arbetslösa.

Så kom tandhygienisterna, tandtråden, fluor. Tandläkarna blev tvungna att borra hål i mjölktänder och ta betalt för plomben för att försörja sig.

Så rationaliserades den förebyggande tandvården bort i ett ekonomiskt kärvt läge. Skolorna började sälja godis och läsk till eleverna. Nu har de flesta konfirmander plomber i de permanenta tänderna.

Bakom tandvårdens utveckling ligger även en teknisk utveckling med exempelvis inplantat. Inte desto mindre är varje plomb före 70 en odontologisk konkurs, ett underbetyg till tandhälsans beställare och leverantörer.

Kanske lösningen ligger i att skapa konkurrens mellan tandhygienister och tandläkare. Tandhygienisten säljer årskontroller med diagnostik, enklare åtgärder och information. Uppstår hål förlorar hon/han kunden, som går till tandläkare.

Tandläkaren i sin tur vidareutbildas till vårdcentralens minikirug och miniskopist, en profilerad distriktsläkare med endast 2-3 timmars odontologi per arbetsdag.

Kapitalisten gräver sin egen grav, om priset är rätt. Samhället måste ta sitt ansvar och sätta betinget så att balansen mellan förebyggande vård och behandling av faktisk skada på tänderna blir optimal. Den här modellen kan kanske övervägas även för vården i övrigt.

Bo Norberg

Övriga artiklar i serien

1. Norberg B. Dennis Töllborg – lagen och profeterna [hälsa]. Rondellen 2005; 24. URL: http://www.rondellen.net/health24_swe.htm

2. Berg G. Sjukvårdsrådgivningen – ett genombrott för offentlig hälsovård [hälsa]. Rondellen 2005; 23. URL: http://www.rondellen.net/health23_swe.htm

3. Norberg B. Kunskap är fred [kultur]! Rondellen 2004; 19. URL: http://www.rondellen.net/culture19_swe.htm

4. Nyberg H. Nalin Pekgul och Ibrahim Baylan – religion ska med religion fördrivas [kultur]! Rondellen 2005; 24. URL: http://www.rondellen.net/culture24_swe.htm

Publicerat 2005-12-30