”Kärleken, lasarettet, kyrkogården”
Så vill vi bli citerade:
Existentiella
problem
”Kärleken, lasarettet, kyrkogården”
Romanen
”Vandring med Afrodite” av Sven
Åke Hedström, ISBN 91-975742-0-1, Creatus HB 2005, 166 sidor. sahm454@hotmail.com
Författaren
Sven Åke Hedström är infektionsläkare med omfattande tjänstgöringar i
Lund, Halmstad och Afrika (1). Som ålderspensionär bearbetar han existentiella
problem i skönlitterär form.
Recensenten
Carin Dedijer föddes 1936 i Grängesberg i en kringflackande
forstmästarfamilj. En bror arbetar i Dalarna som distriktsläkare. Carin kom
till Lund i mitten av 1950-talet och har en bred utbildning i engelska, slaviska
språk, sociologi och psykologi. Hon är leg. psykolog och leg. psykoterapeut.
Carin var livskamrat med Stevan Dedijer 1962-2004 (2). Efter
ålderspensioneringen 2001 har Carin fortsatt att vikariera på BUP i Lund,
Malmö och Stockholm, har översatt facklitteratur från engelska, redigerar
Stevans memoarer, och driver privatpraktik.
Anekdoten bakom recensionens undertitel
I Halmstad fanns förr i tiden en busslinje från stadsdelen Kärleken till
Lasarettet och Kyrkogården.
Recensionen
En filosofisk diskurs om de stora livsfrågorna döljer sig under en
enkel ramberättelse, som utspelar sig under en vecka på Cypern. Redan
kapiteltitlarna låter ana, att det yttre skeendet endast tjänar som bakgrund.
Berättarjaget Bo Carlsson, journalist och naturskribent, åker till Cypern
för att under en planerad fotvandring göra ett reportage om fågellivet på
ön.
Under vandringen råkar Bo ut för slumpartade händelser och korta,
tillfälliga möten med ett antal personer, var och en med sitt särskilda
budskap.
I det första kapitlet, Kaos,
utsätts Bo vid flera tillfällen för åskväder med blixtar och andra ljud-
och ljusfenomen, händelser som
förebådar viktiga insikter.
I Gryningsluft dyker den unga kvinnan, Afrodite, upp vid
Afroditeklippan och erbjuder sig att vara hans vägledare, då den inbokade
guiden ej kommer. Afrodite försvinner och återkommer på ett mystiskt sätt
flera gånger under vandringen. Så småningom växer det fram en djup
förtrolighet mellan dem, och Afrodite blir hans vägledare i naturens och
kärlekens krafter och förmedlar djupa insikter till Bo.
Bo övernattar i en kyrka och möter där en döende gammal man. Efter
mannens död inträffar återigen ett åskväder med ett intensivt ljus. På
grund av ett missförstånd i samband med ett fax, som tidigare felaktigt
levererats till honom, blir Bo involverad med Melody, som spionerar för sin
man, och blir erotiskt attraherad av henne.
Under de dagliga vandringarna studerar Bo fågellivet tillsammans med
Afrodite och lyssnar till forsen, som tycks tala till honom. Afrodite berättar
om kärlekens väsen, om paradiset och helvetet. Han möter en grupp munkar, som
arbetar vid datorer, och kommer in i en filosofisk diskussion med en av dem, som
ber honom berätta om de märkliga möten han upplevt.
I kapitlet Kärlekens urkraft
från vandringens femte dag med underskriften
”tag ondskan till din jord och
begrav den under kärlekens mull”,
fortsätter han tillsammans med Afrodite att uppleva en stark känsla av
samhörighet med naturen och djuren. Vattnet talar åter till honom, och
Afrodite berättar om sin dröm om havets djur, om valar och delfiner. Ett
tillfälligt möte med konstnärinnan Arsmit
och med kollaboratören och krigsförbrytaren Therei leder till spekulationer
kring ondskans natur och det fria valet.
Slutligen, i Den sjunde dagen, upplever
Bo, medan han lyssnar till en pianokonsert av Mozart, hur alla de personer han
mött under vandringen försökt hjälpa honom att få insikt i något ”stort
och allomfattande” men att insikt i sig ej är tillräcklig. Man måste bli
”ett med kärnan…och införliva del efter del där all sanning ligger
förborgad”.
Afrodite försvinner spårlöst. Hade hon någonsin funnits?
I det följande kan jag endast ta upp några av de viktigaste
religionsfilosofiska problem, som är bokens egentliga budskap.
Ett huvudtema är frågan om universums uppkomst. Verket kan ses som en
biblisk skapelseberättelse från tomhet och mörker till skapelsens fullbordan
den sjunde dagen. De olika kapitlen är uppbyggda efter skapelseberättelsens
dagar från mörker till ljus, himmel och vatten, jord och hav och himlakroppar
till skapandet av djuren och människan.
Med utgångspunkt från begreppet ”kaos”, som ursprungligen lär
innebära ”latent ordning” eller fröet till ”kosmos”,
kommer författaren in på moderna teorier om kaos. Ursprunget till kaos är
med författarens ord ”en tomhet i skör balans…en bestående obalans som
spränger tomhetens jämvikt”. Enligt teorin om kaos förefaller
beteendet hos kaotiska system, t.ex. atmosfären eller solsystemet,
slumpmässigt, trots att modellen för systemet är deterministisk.
De slumpmässiga korta mötena och de till synes betydelselösa yttre
händelser, som Bo upplever under sin resa, får en slags ”fjärilseffekt”
och blir därmed avgörande och betydelsefulla för honom.
Förutom hypotesen om Big Bang väver författaren också in
föreställningen om en Elektronisk Intelligens, en jättelik modersdator, som
kan kommunicera med individer under vissa förhållanden. Vid meditation, vid
övergången mellan vakenhet och sömn, i drömmar, vid feberhallucinos eller
vid autistiska tillstånd, när människan blickar inåt och når det omedvetna,
kan hon också nå ”kärnan i universum”.
Att lyssna till klassisk musik, att överväldigas av en pianokonsert av
Mozart, innebär för Bo att tid och rum upplöses. En fågelkonsert är ett
lika stort mysterium som en fuga av Bach. Kompositörer liksom fåglar är
mediala, eftersom de kan uppfånga och förmedla toner från andra sfärer,
från universum.
Naturen talar till oss om vi lyssnar. Att förvalta vår jord med
”insiktsfull kärlek” är förutsättningen för vår framtid. Vår
möjlighet att ana det gudomliga ligger i att lyssna till och få insikt om
naturen, djurlivet, musiken och konsten.
Bos följeslagare, kärlekens gudinna, förmedlar budskapet att en
allomfattande kärlek förtar ondskans makt.
”Vandring med Afrodite” är ett ambitiöst men till omfånget litet verk,
som vänder sig till en smal läsekrets. Författaren med sin stora bildning och
breda beläsenhet gör det inte lätt för sin läsare, och det kräver en hel
del eftertanke att sätta sig in i den idévärld han skisserar. Huvudpersonen
och de människor han möter på sin färd blir dock ej riktigt levande i
framställningen utan framstår snarare som arketyper ur vårt kollektivt
omedvetna, som språkrör för föreställningar om universums uppkomst,
kärleken, ondskan och döden.
Jag ser med förväntan och stort intresse fram mot nästa bok. Författaren
kunde kanske då begränsa sitt fokus till någon
av de stora livsfrågorna i en utvidgad yttre ram. Personerna, budbärarna,
skulle också vinna på att göras mer levande, trovärdiga och insatta i ett
sammanhang. Budskapet är av central vikt för oss alla, och författaren har
mycket mer att säga.
Carin
Dedijer
E-post: carin.dedijer@swipnet.se
Referenser
1.
Norberg B. Smittkoppor, HIV och AIDS - dags för
smittkoppsvaccinering?[hälsa] Rondellen 2003; 16. URL: http://www.rondellen.net/health16_swe.htm
2.
Dedijer S. What
Swedes do not know about
Publicerat 2006-07-31