Konsultationen som konst? Villervalla? Jag förstår Dina invändningar, Sven. Men låt mej förklara!
Fotboll är en ganska komplicerad modell för människans samarbete och produktion. Det finns enklare modeller, exempelvis dubbeln i pingpong eller tennis. Där finns det bara två spelare i ett lag.
Konsultationen i sin vanligaste form liknar dubbeln. Patient och läkare samspelar för att klara en anpassningsproblematik. Inom vissa gränser kan en bra patient kompensera för en dålig doktor, och tvärtom.
Läkare och patient har ett gemensamt anvsar för vad som produceras under konsultationen.
Patienten måste försöka ge korrekt information som doktorn förstår.
Patientens vanligaste problem som framspelare är förträngning och glömska. Han har inte bollen. Därför kan han inte slå passningen.
Doktorn, ja? Jag gjorde militär karriär som malaj och skrivare åt värnpliktiga läkare på I20s sjukstuga i Umeå 1957. Där passerade ett 30-tal profiler från den svenska läkarkåren.
En del läkare var duktiga på kroppsundersökning, en del på att lyssna. Det var som i ett fotbollslag. Ruscharen tränar sin snabbhet, skallaren sin vristspänst, skytten sitt skott.
I modern konsultationsteori har man nog mest betonat samtalet, lyssnandet, förståelsen, psykoskopin.
Jag skulle vilja hävda, Sven, att den strukturerade observationen ingår i konsultationen. Den tränade läkaren klarar en bra psykoskopi på 5-10 minuter, en stor kroppsundersökning från hjässa till fotsula på två minuter.
Kan man inte ljuga på kroppsspråk? Hm, har Du aldrig gått på en fint i fotboll? Och vad sysslar skådespelare med i sin dagliga gärning?
Jan Ekstedts inlägg om vibrationssinnet (se "Debatt") fick mej att fundera på om gången, fötterna, möjligen uttrycker det faktiska stämningsläget och hälsoläget ärligare än andra lemmar.
"Elia omgjordade sina länder och sprang framför Ahab ända till inemot Jisreel".
"På blicken och på gången, känns Torstens son igen."
"Att vi är lappar, det syns på gången,
att vi är fulla, det hörs på sången."
På mej gjorde det ett djupt intryck att under tre års tid se hur en stel ataktisk gång förvandlades till fjädrande vristspänst under B12-behandling.
Men patienten hade ont under de år känseln kom tillbaka i fötter och ben. Det är som när frusna fingrar tinas till liv.
Naturligtvis respekterar jag Din uppfattning, Sven, att konsultationen är psykoskopi. Men jag delar den inte.
För övrigt anser jag att det behövs en läkarelev för att konsultationen ska bli bra. Vad vore Sherlock Holmes utan Watson?
Kontrastlitteratur
The Holy Bible. New International Version (1984).
Veblen T.The theory of the leisure class (1899).
Berne E. Games people play (1964).
Harris T. I´m OK, you´re OK (1969).
Popper KR. Conjectures and refutations. The growth of scientific knowledge. Ed. 4 (1972).
Denna sida uppdaterades 2000-06-27