Tack, Carl, för den intressanta artikeln om effekten av förbön (1) - utan tvekan en tankeställare för mej.
Nej, jag har svårt för sådana budskap! Axiomen bakom försöksuppläggningen är att den Gud som judarna kallar JHV och islamiterna Allah reagerar proportionellt mot mängden bön och att alla patienter med anhöriga som grupp reagerar med samma mängd bön i en existentiell kris.
I och för sig skulle det säkert passa Guds humor att uppenbara sig för denna tidsålders visa och kloka som en liten sannolikhet (p<0.05). Det är faktiskt det enda stöd jag kan hitta i traditionen (2) för den aktuella studien (1).
Traditionens gudsbild (2) är mer komplex än trosbekännelsernas förenkling, ett moln om dagen och en eld om natten, förtärande och avslöjande.
Även bönhörelsen är komplex i traditionen (2). En rövare under pensionering blir plötsligt nya förbundets första helgon, utan en enda känd god gärning.
Nej, Carl, det här vill jag fundera mer på.
Kontrastlitteratur
Harris WS, Gowda M, Kolb JW, Stryharcz CP, Vacek JL, Jones PG, Forker A, O´Keefe JH, Callister BD. A randomized, controlled trial of the effects of remote, intercessory prayer on outcomes in patients admitted to the coronary care unit. Arch Intern Med 1999; 159:2273-8.
The Holy Bible. New International Version (1984).
Denna sida uppdaterades 2000-10-03