Kommunikation kring kobalamin
Mottagare och sändare

Mats Nilsson föddes 1954 i Kiruna. Idag är han statistiker (fil mag.). Tidigare har han arbetat i gruva, på Systembolaget, som pistvakt och köksmästare. Vintertid är hans hobby utförsåkning, sommartid sportfiske och fjällvandringar. I gruvan lärde han sig att ta en snus direkt ur dosan utan att använda fingrarna (för att undvika "tandagnisslan"). Den färdigheten har han dock inte fått hålla i trim sedan han träffade sin livskamrat Marianne 1978 – "Paris är värt en mässa". Han tillhör också det fåtal som vet att den ökande brottsligheten i Sverige framför allt är en statistisk storhet, orsakad av att polisen förstatligades 1965 (jfr 1). För närvarande arbetar han med en doktorsavhandling om distriktsläkarnas kunskaper och attityder kring vitamin B12 (2-5). Nedan redogör han för den teoretiska bakgrunden till sina undersökningar, en kommunikationsmodell (6). Red

Under 1990-talet rådde en livlig debatt om kobalamin och folat i den svenska läkarkåren (7). Vid den tidpunkten sköttes de flesta patienter med B12-brist eller befarad B12-brist i primärvården, en tendens som senare förstärkts. Olika experter ("sändare") ville lära distriktsläkarna ("mottagare") hur dessa patienter egentligen ska skötas.

I motsats till mekaniska mottagare har levande mottagare rätt och skyldighet att sortera och värdera budskapen. Ansvarig läkare är i första hand ansvarig mot sina patienter, i andra hand ansvarig mot sina arbetsgivare och tillsynsmyndigheter, i tredje hand ansvarig mot sändarna, uttolkarna av vetenskap och beprövad erfarenhet.

Mot bakgrunden av den debatt som fördes under 1990-talet var det intressant att undersöka hur mottagarna värderade de olika budskapen och hur de påverkades av budskapen (2-5). I korthet kan man säga att distriktsläkarna hade goda kunskaper om kobalamin och folat 1996 (2), att kunskaperna var marginellt bättre 1998 (3) och väl jämförliga med kunskaperna hos en relevant grupp sjukhusläkare (4). De kvinnliga läkarnas kunskaper på området föreföll att vara marginellt bättre än de manliga läkarnas kunskaper (5,8).

Under perioden 1996-98 var det egentligen bara två av de analyserade kunskaperna som i efterhand kan ifrågasättas (2-5); kvinnor i fertil ålder förefaller att vara en liten men betydelsefull riskgrupp för B12-folatbrist och homocystein synes vara ett utmärkt försthandsprov vid klinisk misstanke om brist (7-9). Min arbetshypotes är att det var just utvecklingen av de nya markörerna för funktionell brist, homocystein och metylmalonat, som drev debatten och utvecklingen av kunskaper, från 1990 och framåt.

Ofta finns en spänning mellan liv och lära. De tidigare undersökningarna visar läkares kunskaper och attityder till B12-associerade problem (2-5). De uttryck, som dessa kunskaper och attityder tog sig i den kliniska vardagen, kan studeras med hjälp av förskrivningsstatistik och försäljningsstatistik. Vi håller på att färdigställa sådana studier. Den livliga diskussion som förts de sista 10 åren på det här området har dock ett värde i sig; den aktualiserar gamla kunskaper som står sig, den bidrar till att rensa ut föråldrade metoder som Schilling-testet, och den stimulerar till kritisk granskning av det nya, som tränger sig fram.

Referenser

1. Norberg B. Sjukvårdskris - ledarkris och ägarkris [hälsa]. Rondellen 2002; 12. URL: http://www.rondellen.net/health12_swe.htm
2. Lökk J, Nilsson M, Norberg B, Rudolphi O, Sandström H, Westman G. Controversies around vitamin B12 in Sweden. Attitudes and values behind clinical decision-making in primary health care 1996. Hematology 1997; 2:341-50
3. Lökk J, Nilsson M, Norberg B, Hultdin J, Sandström H, Westman G. Shifts in B12 opinions in primary health care of Sweden. Scand J Public Health 2001; 29:122-8
4. Lökk J, Nilsson M, Norberg B, Hultdin J, Sandström H, Westman G. Vitamin B12 in primary health care and geriatrics – attitudes, knowledge and competence. Internat J Geriatr Psychiatry 2001; 16:987-92
5. Nilsson M, Lökk J, Norberg B, Hultdin J, Sandström H, Westman G. Sex differences in cobalamin (vitamin B12) opinions of Swedish physicians. Nord J Psychiatry 2002; 56:299-303
6. Habermas J, Cooke M (editors). On the pragmatics of communication. Cambridge: Polity Press; 1999
7. Engstedt L, Nilsson-Ehle H, Norberg B, Palmblad J (red). Kontroverser kring vitamin B12. Kunskap, kompetens, kommunikation. Klippan: Pedagogförlaget; 1998
8. Björkegren K. Kobalamin, kompetens och kvinnor [recension]. Rondellen 2002; 13. URL: http://www.rondellen.net/evaluation13_swe.htm
9. Hultdin J. Högt homocystein hos gamla [ledare]! Rondellen 2003; 14. URL: http://www.rondellen.net/publisher14_swe.htm

Publicerat 2003-04-01